Okej då var det min tur att berätta min version av hur vi träffades. Det känns som att den är relativt lik Robins, men vi får se hur det ligger till med minnet. Skönt i alla fall att vi inte har totalt olika historier, hade varit lite underligt haha! Jag tror dock att min kanske är lite mer detaljerad.
Här är Robins version: Hur vi träffades; Robins version
Läs och jämför om vi har samma upplevelse om vad som hände.
Nu kör vi!
Första mötet
Allt började på Lillsved, en idrottsfolkhögskola ute på Värmdö. Vi båda pluggade till hälsocoacher och pt:s, men vi gick i parallellklasser. Jag i Glenn och Robin i Benny, så vi träffades inte förrän någon månad in på terminen.
Första riktiga mötet vi hade var i matsalen. Vi hamnade vid samma bord och började prata. Jag tyckte han var en väldigt glad och trevlig prick, och en aning masochistisk eftersom han bad mig trycka ut en knut han hade i ryggen. Inte helt ovanligt på skolan egentligen med tanke på hur mycket vi tränade. Jag som är lite sadistiskt lagt (vilket 99% av alla pt:s är) ställde gärna upp! Han kved och vi andra skrattade, ett lite speciellt första möte kan man säga!
Kan tillägga att han har fått sin hämnd x1000 efter det här!
Jag insåg precis att jag faktiskt har ett minne av Robin innan vårt möte i matsalen, det här hade jag helt glömt bort! Vi hade nämligen en gymnastikdag ganska tidigt under höstterminen där vi fick testa på lite olika grenar som finns inom gymnastikförbundet. Bland annat truppgymnastik som jag har varit aktiv i när jag var yngre. Vi fick gå runt i grupper och testa på att hoppa trampolin och göra konster på airfloor m.m. Jag minns att jag fick väldigt mycket komplimanger av en kille i min grupp, jag tyckte inte jag “förtjänade” dem eftersom jag hade tappat så mycket sen jag slutade gymnastiken, men han tyckte att jag var jätteduktig. Killen var som du kanske gissat ingen annan är Robin! Han började tydligen charma sig in redan där haha!
Tjejsnack
Nästa gång vi träffades efter massagen i matsalen var i vår kompis Malins rum. Mina kompisar Malin och Emma gick i samma klass som Robin, och hade börjat umgås med varandra på den vägen.
I vilket fall så skulle jag, Emma och Malin ha tjejsnack. Jag vet inte hur eller varför men helt plötsligt var Robin indragen och satt och coachade oss genom våra problem (en av hans bästa egenskaper, alla borde ha en Robin som livscoach).
Det här var första gången som vi verkligen pratade på riktigt. Det slog mig hur lätt det var att öppna upp sig för honom. Hur jag kände att han verkligen lyssnade och ville förstå det jag berättade. Jag tror aldrig jag har känt mig så sedd av någon innan.
Fler möten
Efter det här blir minnet lite blurrigt när det kommer till ordningen av allt som hände.
Men det är efter det här som allt drar igång. Jag var så otroligt fascinerad av hans sätt att vara och tänka, våra diskussioner och samtal tog aldrig slut. Som Robin skrev så var det x antal kvällar som vi satt uppe långt efter att alla andra hade gått och lagt sig och pratade och pratade. Vårt rekord var nog när vi fick totalt 6h sömn på tre nätter. Men det gick helt enkelt inte att sluta prata! Varje gång vi försökte sluta så kom det upp ett nytt ämne eller en ny vinkel på något och så var vi igång igen.
Vi började även hänga mer och mer både under dagarna och efter skolan. Han lärde mig bland annat om styrkelyft och jag fick honom att förstå att Game of Thrones är världens bästa serie!
Höstlovet
När höstlovet kom var det riktigt jobbigt att vara ifrån varandra. Vi sms:ade och pratade så ofta vi bara kunde, lyckades även ha ett samtal som varade i 12 timmar! Fattar inte riktigt hur vi orkade det. Tror vi pratade mellan kl.17 till kl.5 dagen efter om jag inte minns fel. Känns som att vårt tema den här första tiden var sömnbrist…
Mer än vänner
Jag tror att det var efter vi träffades igen efter lovet som vi förstod att det här började utvecklas till något mer. Vi hade fortfarande våra samtal till långt in på nätterna och det kändes bara självklart att spendera så mycket tid som möjligt med varandra.
Vi drog dock ut lite på “är vi ett par-frågan”. Men eftersom folkhögskolelivet fungerar lite som en dokusåpa (där alla vet allt om något ungefär 5 min efter att det har hänt) så tog det inte lång tid innan folk började förstå att vi hade något på gång, även om vi försökte smyga med det i början. Den 11 februari 2016 tog vi (jag) dock äntligen steget och ställde frågan och bekräftade att vi var ett par!
Min bästa vän
Och på den vägen är det. Vi flyttade ihop direkt efter skolan och det har aldrig känts bättre.
Jag har turen att vara tillsammans med min bästa vän och själsfrände. Han som förstår och stöttar, och som lyfter mig till skyarna varje gång han får chansen. Han jag kan skratta med till det gör ont i magen och gråta med tills det inte finns några tårar kvar. Han som gör mig till en bättre människa och som jag älskar mer än jag trodde var möjligt.
Linnéa